Ingrid Carlqvist tecknar i Keith och Jag en viktig bild av den mytomspunne Keith Cederholm som journalistiken allt mer glömt bort: Nämligen betydelsen av det sociala arvet. Vad gör människor till kriminella? Hur mycket av individens val är fria val?
Det är längesedan som kriminaljournalistiken övergav klassanalysen. Men det finns fullt av exempel på hur överheten behandlat sina undersåtar på ett förfärande sätt. Justitiekanslerns avslag till Keith Cederholms ansökan om ett större skadestånd för den tid han satt oskyldigt dömd för mordbrand uttrycker klassjustisen på ett tydligt sätt: ”Det rör sig om en under genomsnittet begåvad, primitiv person som saknar utbildning samt att han under häktningstiden i september 1981 utvecklade en reaktiv paranoid psykos”. Det är dylika formuleringar som påvisar varför det är viktigt med en granskande kriminaljournalistik till förmån för de som saknar makt och inflytande.
Storheten med boken är dock inte Carlqvists skildring av Cederholms predestinerade väg till elände och utanförskap utan hennes skildring av sitt eget liv. Vartannat kapitel behandlar Ingrids liv och vartannat Keiths liv. Ingrid Carlqvist ryggar inte för känsliga ämnen som sorgen hos en kvinna när hon inser att hon inte kan få barn, oron för den psykiskt sköra mamman och hennes brors död.
http://www.crimenews.se/content/view/177325/1/
http://www.bokia.se/bok/9789163364051/keith-och-jag-ingrid-carlqvist/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar