Polisen i Malmö har nyligen inriktat sin verksamhet
på fastighetsägare som hyr ut sina lägenheter eller lokaler till
kriminella. Detta är ett bra sätt att preventivt förhindra såväl
organiserad brottslighet såsom ekonomisk brottslighet och brott av annat
slag (Dagens Juridik 2017-12-01).
Enligt polisen i Region Syd
handlar det bland annat om "olovliga samlingslokaler”,
livsmedelsgrossister som bara tar kontant betalning och olovliga boenden
i industrilokaler.
Regionala underrättelsesektionen
i Stockholm har under senare tid uppmärksammat att den illegala handeln
med lägenhetskontrakt har tagit rejäl fart inom den organiserade
brottsligheten i Stockholm. Rapporten, Illegal handel med
lägenhetskontrakt inom den organiserad brottsligheten, visar tydligt att
ett flertal tongivande kriminella i länet är involverade i
verksamheten, både i säljarledet och som köpare.
Rapporten visar dessutom
att, under det senaste året, har fyra mord som kan kopplas till illegal
handel med lägenhetskontrakt, ägt rum i region Stockholm.
Det kan konstateras att det finns mycket brottslighet som är kopplad till olaglig verksamhet i lägenheter eller lokaler.
I det följande fokuseras enbart på kriminalitet som bedrivs i förhyrda lägenheter eller lokaler.
Det finns ett reglerat
ansvar i dag för fastighetsägaren när hyresgäster bedriver brottslig
verksamhet i förhyrd lägenhet eller i lokal. Frågan är om det är
tillräckligt för att en hyresvärd ska kunna förverka lägenheten eller
lokalen eller om det även krävs skärpningar i lagstiftningen.
Att det bedrivs brott vid
hyra av lägenhet eller lokal är ett rättsligt problem som också har
uppmärksammats av Institutet för fastighetsrätt vid Uppsala universitet.
I mitten av november hölls
en endagskonferens av Institutet som leddes av föreståndaren och
docenten Erika P Björkdahl, vid Uppsala universitet. Temat för
konferensen var de utomordentligt intressanta frågorna: Bostad och lokal
som medel i brottslig verksamhet.
Flera viktiga frågor var
uppe till diskussion under denna dag - bland annat huvudregeln om att
hyran ska betalas i hyresvärdens hemvist som ett utrymme för
penningtvätt, bidragsfusk när hundratals personer är mantalsskrivna på
en och samma adress för att erhålla försörjningsstöd, handel med
hyresavtal och bedrägeri med förskottshyra.
Det behandlades också
vilket ansvar en fastighetsägare har när en hyresgäst bedriver
brottslig verksamhet i förhyrd lägenhet eller i en lokal. Det kan även
röra sig om brott som på annat sätt har anknytning till fastigheten.
Frågan i detta sammanhang
är vilket ansvar som finns reglerat i lag och om det är tillräckligt
för att polisen i Region syd ska kunna fortsätta sin nuvarande
verksamhet. Vilket ansvar kan eller bör åläggas en fastighetsägare på
grund av hyresgästens brottsliga verksamhet?
Ett särskilt ansvar kan öka
fastighetsägarens incitament för att anmäla brottet till
Polismyndigheten som får kännedom om brottsligheten och då får möjlighet
att beivra den.
En fastighetsägare har i dag
har ett straffrättsligt ansvar för att säga upp ett hyreskontrakt när en
hyresgäst har sexuella förbindelser mot ersättning i hyresrätten.
Ansvarsreglerna finns i 6 kap. 12 § 2 st. brottsbalken.
Att bedriva någon form
av brottslig verksamhet i en hyresrätt har också tagits upp som en
enskild förverkande grund i 12:42 1 st. 9 Jordabalken - det vill säga
att hyresvärden har en rätt att säga upp hyresavtalet.
Det är högst sannolikt
att även ett beteende som är störande för boende i omgivningen kan
utgöra en förverkande grund. Hyresvärden måste dock säga upp avtalet
inom två månader från det att denne fick kännedom om den brottsliga
verksamheten. Denna tidsfrist torde kunna förlängas om saken angivits
till åtal eller om en förundersökning har inletts.
Det finns också regler
beträffande möjligheterna att beivra fall i vilka en fastighetsägare
medvetet bidrar till dobbleriverksamhet, ett så kallat medansvar för den
brottsliga verksamheten eller genom att underlätta för seriösa
fastighetsägare att ta ett eget initiativ för att vidta åtgärder för
att bringa hyresförhållandet att upphöra.
För att medverkansregeln i brottsbalken ska kunna tillämpas fordras att fastighetsägare enligt hyreslagstiftningen har möjlighet att ingripa.
Frågorna som aktualiseras
är flera, ställs det för höga beviskrav på fastighetsägaren? Var bör
lämpligen bevisbördans placeras? Och måste hyresgästen eller
bostadsrättsinnehavaren vara dömd för det påstådda brottet för att
hyresavtal ska kunna förverkas?
På konferensen i Uppsala
diskuterades även hur en effektivisering av systemet ska kunna ske och
vilka frågor som kan tänkas aktualiseras. Det är bland annat frågor om
rättssäkerhet och hyresgästens behov av skydd. Detta måste i sin tur
ställas i relation till fastighetsägaren och övriga hyresgästers skydds-
och ägarintressen. Frågor som inte är helt enkla att lösa.
Polismyndigheten i Skåne
ska avvakta rättstillämpningen för att veta vilka lagliga instrument de
har till sitt förfogande. Detta är inte acceptabelt. En utredning om
dessa frågor borde omedelbart tillsättas för att underlätta och öka
polismyndigheternas möjligheter att beivra den allvarliga och
organiserade brottsligheten som i stor omfattning redan pågår.
Det är en skam att
just frågan om vilket ansvar en fastighetsägare ska ha för brottslig
verksamhet i förhyrd lägenhet eller lokal, inte redan nu, tydligt
framgår av lagstiftningen. Jag välkomnar ett initiativ till utredning
snarast.
http://www.dagensjuridik.se/2017/12/det-kravs-en-tydlig-lag-om-fastighetsagares-ansvar-brott-i-uthyrda-lokaler-och-lagenheter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar