Med förflutet som toppnamn i mc-gängen Outlaws och Bandidos har han nu tillsammans med två journalister skrivit boken "Bad standing" om livet i den undre världen.

Bordelldrift, knarkhandel och utpressning hörde till Sørensens vardag.
I dag lever han med så kallad bad standing efter avhoppet från Bandidos.
– Syftet med boken är att varna unga män att ge sig in i de här miljöerna, säger författaren och journalisten Carsten Norton.

Danske Mick Sørensen ägnade 35 år av sitt liv åt kriminalitet i olika former. Samtidigt som han hade ett vanligt jobb, som tv-installatör, höll han på med indrivning, sålde anabola steroider, drev bordellverksamhet och organiserade narkotikahandel.
Ett bisarrt dubbelliv som till slut ledde till framträdande positioner i Outlaws och Bandidos.
Som avhoppad gängmedlem har Sørensen nu, inte utan risk för egen hälsa, berättat om livet i mc-klubbarna för de danska journalisterna Carsten Norton och Miki Mistrati. Det blev underlaget till boken "Bad standing - en eks-rockerpræsident bryder tavsheden" som nyligen gavs ut i Danmark.

Möten på hemliga platser

Carsten Norton, kriminalredaktör på tidningen Ekstrabladet, förklarar i en kommentar till Kvällsposten varför de ville skriva en bok om Mick Sørensen:
– Det är såvitt vi vet första gången en tidigare president från två av världens största mc-klubbar träder fram med namn och ansikte och berättar öppet om sitt förflutna.
– Boken handlar om baksidan av gängens ryggemblem. Och det är Mick Sørensens uttalade förhoppning att han genom att berätta kan avskräcka unga män från att gå med i mc-gängen.
Eftersom Sørensen har ett pris på sitt huvud sedan han lämnade gänglivet, blev det många möten på hemliga platser i både Danmark och Norge innan boken var klar.
– Såvitt vi vet lever han under jorden i dag och väntar på att avtjäna ett fängelsestraff för ett narkotikabrott, uppger Carsten Norton.

Rekryter fick göra smutsjobben

Officiellt förbjuder klubbar som Bandidos medlemmarna att ägna sig åt kriminalitet i gängets namn. Men enligt Mick Sørensen är brottslighet djupt förankrad i verksamheten.
I boken berättar han om sina år i Outlaws och Bandidos i Norge. Det handlar om hur han drog in pengar till lyxbilar, motorcyklar och ett liv i sus och dus. Men det handlar också om baksidan: vapen, våld, svek och tungt knarkmissbruk.
I Outlaws ansvarade Sørensen bland annat för rekrytering av nya medlemmar. Ett jobb som gav honom personliga fördelar. Det var "rekryterna" som fick göra smutsjobben och ta riskerna när Sørensen gjorde sina narkotikaaffärer. Han tjänade pengar och minimerade risken att åka fast.
Sørensen beskriver de så kallade enprocentklubbarna som en pyramid där medlemmarna i toppskiktet skor sig medan provmedlemmarna i botten utnyttjas cyniskt och sätts i skuld till klubben.
Enligt Mick Sørensen kunde det gå till så här: Han erbjöd en provmedlem ett parti narkotika, hasch eller tyngre droger, att sälja vidare. När provmedlemmen vant sig vid snabba pengar prackade Sørensen, som ett tag var president i Outlaws, på honom mer narkotika än han hade råd till. På det viset stod "rekryten" i skuld och blev mer lojal mot klubben.

Skulle statuera ett exempel

Sørensens verksamhet innebar också många våldsamma handlingar. Vid ett tillfälle skulle han statuera ett exempel mot en person som var skyldig pengar. Sørensen använde sin kniv och skar av lilltån på den skuldsatte.
I ett av bokens kapitel minns expresidenten hur han i berusat tillstånd försökte strypa sin egen lillebror inför ögonen på brorsonen. Han fick ett utbrott över en bagatell och tog ett grepp runt halsen på brodern och drog åt. Till slut släppte han taget, men det var nära. Efteråt var han ångerfull.
I en webb-tv-intervju med Ekstrabladet hävdar Mick Sørensen, i telefon från hemlig ort, att han slogs mot sitt eget samvete när han begick våldsbrott.
– Varje gång jag hade misshandlat någon så hade jag ju mest lust att hjälpa honom upp efteråt, så jag har hela tiden haft en konflikt inom mig själv.
Efter tiden i Outlaws bytte Mick Sørensen sida och gick över till rivalen Bandidos. Planen var att han skulle tas upp av en Bandidosavdelning utanför Helsingborg i Sverige. Sørensen körde dit i början av 2010 och träffade dåvarande Europapresidenten Jim Tinndahn i klubbhuset i Råå.
Sörensen fick sina klubbdekaler och lanserade en idé om att starta en Bandidosavdelning i Norge. Han hade imponerats av Tinndahn och hans bättre organiserade och mer (jämfört med Outlaws) hierarkiskt styrda klubb.
Det blev klartecken till Norge där Sørensen verkade fram till sitt avhopp 2013.

Gjorde upp affärer på biograf

I boken ges också en inblick i hur han agerade när knarkpartier och kontanter skulle utväxlas. Mötesplatser avtalades aldrig i mobiltelefon och han tog för vana att åka kollektivt för att skaka av sig eventuell övervakning.

Ofta kunde affärerna göras upp inne på en biograf eller i ett varuhus mitt på dagen.
Sørensen använde heller aldrig kreditkort eller bank på nätet i sina affärer. Det var kontanter som gällde, och ex-presidenten beskriver hur det ibland var svårt att hitta någonstans att gömma alla sedelbuntar.
För två år sedan bestämde sig Mick Sørensen för att lägga livet i mc-gängen bakom sig.
Han hade dömts till fängelse i ett år och tio månader för narkotikabrott.
Sørensen ansökte om att få komma med i ett så kallat exit-program för avhoppade gängmedlemmar. Efter 14 månaders väntan blev han antagen.
http://www.expressen.se/kvallsposten/hoppade-av-bandidos--nu-slapper-han-bok/