Sökandet
efter information om nätvalutan leder till ett kalkylark i Oslo med en
avkastning på närmare 18 000 procent, en tidigare försvarsfastighet på
Bulgariens solkust och ett fullsatt konferenshotell i Upplands Väsby.
Över 450 personer har samlats i små grupper. Vi befinner oss på Scandic Infra City – ett av Nordens största konferenshotell, beläget i Upplands Väsby utanför Stockholm. Den här lördagen, den 12 november 2016, är det ”Super Saturday” för vad som företagsledningen själva kallar världshistoriens snabbast växande nätverk: Onelife. Men det är vare sig tupperware, schampo eller internetspel som säljs.
Den här gången handlar det om pengar.
Deltagarna har alla satsat på Onelife och dess virtuella valuta Onecoin. Fysiska kontanter byts ut mot krypterade ”coins”, mynt.
På plats finns svenskar, finländare, danskar, norrmän, östeuropéer och en och annan tysk för att lära sig hur de enklast kan övertyga fler att hoppa på det tåg som Onecoin utgör. Deltagarna kramas, skrattar och tar bilder samtidigt som de formar bokstaven ”O” med hjälp av tummen och pekfingret. Det talas om smaragder, safirer och ”tokens”, polletter. Men mest av allt talas det om Onecoin.
Enligt Onelife samlar företaget 2,9 miljoner människor i över 200 länder. Över 1 miljon av dem finns i Kina. Sett till de länder som har flest medlemmar kvalar Sverige in på en åttonde plats med 56 583 personer, enligt uppgifterna som publicerades på bolagets Facebook-sida den 6 februari.
För tillfället existerar bara mynten i digital form, det vill säga på datorskärmar, och möjligheterna att använda Onecoin som betalmedel är mycket begränsade. Men för ledningen är målet tydligt. Onecoin ska bli världens största nätvaluta 2018. Då ska det även gå att använda Onecoin som vilket betalmedel som helst, alternativt kan de som varit med under en längre tid sälja sina mynt med skyhöga vinster. Målsättningen är samtidigt att Onelife tack vare framgångarna ska kunna lyfta flera miljarder människor ur fattigdom.
Under det senaste året har norska och utländska ledare bakom Onecoin rest runt i såväl Sverige som Norge för att hålla flertalet värvningsmöten. Bland platserna som besökts finns Trondheim, Tromsö och Göteborg. Lördagen den 18 februari 2017 håller Onelife ett event i Gävle. Under samma månad hålls arrangemang i bland annat London, Bukarest, Berlin, Moskva och Ulan Bator.
Aftenposten, som ingår i samma koncern som SvD, står bakom det här granskande reportaget. Tidningen har talat med omkring 20 personer som har kopplingar till Onecoin. En av dem är en 40-årig man från Oslo som tidigt investerade i nätvalutan.
– Det var en lokalbo som berättade om den för mig. Senare hörde jag också hur det snackades om den i köpcentrumet, berättar mannen som vill vara anonym på grund av den hätska stämning som han anser finns runt bolaget just nu.
Själv berättar han för Aftenposten att han var skeptiskt inställd till Onecoin.
– Lokalbon berättade att det här var något som jag helt enkelt inte hade råd att missa. Men avkastningen som han nämnde var bortom allt förnuft.
Aftenposten har tagit del av det marknadsföringsmaterial som används vid rekryteringen.
Ett kalkylark som cirkulerat i Oslo visar på en förväntad avkastning på närmare 18 000 procent inom loppet av ett och ett halvt år. För att ta ett exempel: En insats på cirka 330 000 norska kronor skulle därmed ha växt till 62 miljoner kronor före sommaren 2018, då planen är att valutan ska bli tillgänglig för alla.
Personen som står bakom kalkylarket säger dock till tidningen att det råder osäkerhet kring prognoserna och hänvisar till att de baseras på uttalanden från Onecoin-grundarna. Liknande kalkyler, med samma förbehåll och liknande vinstprognoser, finns publicerade på norska Onecoin-sidor.
Sedan Bitcoins intåg 2009 har så kallade nätvalutor dykt upp över hela världen och idag finns det omkring 700 stycken. Bitcoin, den absolut mest kända nätvalutan, är en framgångssaga som säljer.
Medan fysiska sedlar och mynt utgör en allt mindre andel av de pengar som vi använder ser många – allt ifrån den svenska Riksbanken och norska centralbanken till inflytelserika tänkare som Richard Branson och Bill Gates – sig om efter digitala alternativ.
Nästa ekonomiska och tekniska revolution är nära, förkunnar Onelife-ledningen. Och det är deras nätvaluta som ska leda skiftet.
Tidpunkten för Onecoin får ses som perfekt. Efter finanskrisen har lönerna och räntorna hållits nere. Samtidigt har valutasvängningarna varit stora. Många människor är i behov av en andra inkomst, andra ser sig om efter ett lukrativare alternativ än sparkontot eller att bli kvitt sina skulder. Förtroendet för slösaktiga regeringar och den elit som styr centralbankens sedelpressar har urholkats och ifrågasätts av medelklassen i land efter land.
– Med Onecoin skulle man få samma möjligheter som man hade när Bitcoin startade, det var så man lade upp det. Och så argumenterade man att elektroniska pengar är framtiden, berättar mannen från Oslo.
Han tillägger:
– Jag håller med om att det är framtiden. Men det här är inte en digital valuta.
Flera av dem har också hunnit bli rika. Minst 25 personer har berättat för branschsajten businessforhome.org om hur de tjänat över 1 miljon kronor i månaden på sina investeringar. Just miljonintäkterna är något som gärna lyfts fram i sociala medier. Där visas en livsstil med dyra bilar, glänsande kostymer, bubblande champagne och lyxiga privatflygplan.
Ett reporterteam från TV4 dyker upp på konferenshotellet för att intervjua en svensk Onecoin-ledare. Men när han frågas ut om sina skatteskulder på 11 miljoner försvinner han snabbt därifrån. (Se TV4:s reportage)
Även Kronofogden, som har jagat mannen såväl i Sverige som utomlands under flera år, har tagit sig till hotellet. De hinner gå till konfrontation. Enligt Kronfogdens rapport bär mannen vid tillfället en Hublot Big Bang-klocka värd cirka 80 000 kronor. Mannen hävdar att den är en väns. Men då han vare sig kan uppge namn eller kontaktuppgifter till vännen beslagtar Kronofogden armbandsuret.
Klockan närmar sig 12.00 när mötesdeltagarna samlas i hotellets största konferenssal. Aftenpostens reporter är på plats anonymt, allt i förhoppningen om att på så vis bäst kunna skildra hur nätverket arbetar. Tidningens utsände vinkas in utan frågor eller krav på id-handlingar. Journalisterna från TV4 däremot, som håller en kamera i handen, släpps inte in med motiveringen att det är ”ett privat arrangemang”.
Den 573 kvadratmeter stora kongresshallen är så gott som proppfull. Plötsligt dånar dramatisk musik ut från högtalarna. Videoklipp från tidigare konferenser fladdrar förbi. Och från högtalarna hörs hur Ruja Ignatovas röst jobbar sig upp mot ett crescendo. Hon talar om termer som ”block chain”, nätvalutor och Onecoins otroliga framgångssaga.
Ruja Ignatova är central i den här berättelsen. Det var hon som var med och startade bolaget bakom Onecoin sommaren 2014. Hon kallar sig själv Doktor Ruja eller Crypto Queen, uppger att hon har en examen i ekonomi och juridik vid universiteten Konstantz, Tyskland, och Oxford, England, samt arbetslivserfarenhet från konsultfirman McKinsey i Bulgarien. 2014 blev hon utsedd till Bulgariens ”Business Woman of the Year”, en utmärkelse som ofta lyfts fram av Onelife.
2014 var inte första gången som Ruja Ignatova gav sig i kast med nätvalutor. Innan Onelifes födelse agerar ”Dr Ruja” frontfigur för en annan nätvaluta, Bigcoin. Där träffar hon svensken Sebastian Greenwood som tidigare arbetat på det norska pyramidföretaget Unaico.
Efter att Sebstian Greenwood och Ruja Ignatova hoppar av Bigcoin för att istället satsa på Onecoin reser de genom Östasien för att bygga upp nätverk efter nätverk.
I videointervjuer och presentationsmaterial framgår hur ledarna bakom Onelife betonar att företaget inte är att betrakta som ett pyramidspel. En av anledningarna är de många internetkurser i finans och nätvalutor som medlemmarna betalar för, allt paketerat under produktnamnet One Academy. Detta, anser ledningen, är en verklig produkt som är värd det pris det kostar.
Aftenposten har gjort stickprover på de sju kurser som ingår i utbildningspaketet från One Academy. Och genom enkla sökningar på internet kan Aftenposten visa att åtminstone fem kapitel helt eller till stora delar har kopierats från läroböcker som omfattas av upphovsrätt, eller fritt från tillgängliga webbsidor. Allt utan källhänvisning.
På frågan om innehållet i kurserna har kopierats från annat material, svarar Onelifes presstjänst så här:
Den 7 november 2014, under marknadsföringsturnén, arrangeras ett säljmöte för Onecoin på ett hotell i Kuching, Malaysia. Mötet filmas och publiceras på Youtube.
– Nätvalutor har en mycket speciell egenskap. I början, när du startar, så måste du göra ett åtagande. Vad du säger är: ”Det här är så många mynt som vi kommer att skapa. Varken mer, varken mindre. This is it”, säger Ruja Ignatova under presentationen och tillägger att det från början ska finnas 2,1 miljarder mynt.
– När vi har startat kan inte jag trycka upp mer pengar även om jag tycker att ”Wow, det här nätverket växer riktigt snabbt, så låt oss göra 5 miljarder istället. Omöjligt.”
Ruja Ignatova gör en jämförelse med guld.
– Vi har en begränsad mängd guld i världen. Vi kan inte skapa mer än det som finns. Så är det med nätvalutor också.
– Onelife har fått de exklusiva rättigheterna att distribuera utbildningen One Academy. Gratisprogram finns också tillgängliga.
Men redan ett och ett halvt år senare är det tomt i ladorna. Den här gången, i juni 2016, står Ruja Ignatova på en scen i London. Även detta möte filmas och finns upplagt på Youtube.
Utan fler mynt kan inte existerande medlemmar värva nya medlemmar.
– Vi har inga fler mynt. Så vad kan vi göra? Vi kan antingen välja att inte släppa in fler medlemmar och fokusera på de mynt som vi har. Men alla ni har arbetat så hårt för att skapa en bedrift, säger Ruja Ignatova och fliker in att det finns en möjlighet.
– Och det är att öka antalet mynt.
Det ”omöjliga” blev möjligt sommaren 2016. Ignatova kan skapa mer guld.
På en stor skärm står det att läsa att det här är en engångsföreteelse. Och Ruja Ignatova berättar att antalet tillgängliga mynt ska öka från hela 2,1 miljarder stycken till 120 miljarder. Och inte nog med det.
– Vi vill fördubbla antalet mynt som du har på ditt konto, ropar Ruja Ignatova från scenen.
Jublet vet inga gränser.
Trots att antalet Onecoins ökar kraftigt försämras inte valutakursen som Onelife själva uppger på sin webbsida under de efterföljande månaderna. Snarare tvärtom. Kursen fortsätter att stiga. Medlemmarna blir, enligt kurserna som visas på datorskärmen, bara rikare och rikare.
Men i flera Onecoin-läger runt om i världen har oron börjat sprida sig.
Medlemmar beklagar sig på företagets Facebook-sidor. De är kritiska till de begränsade möjligheterna att göra uttag och de långa väntetider som uppstår när de vill omsätta dina Onecoins i reda pengar. Något som företaget bemöter med att de vill undvika för stora kursrörelser och att man vid ett och samma tillfälle har för få köpare.
Från och med våren 2016 sker bankbytena allt oftare. En vecka ska pengarna föras in på ett bankkonto i Italien, nästa i Hongkong. I början av november 2016 finns enbart konton i Cypern och Tanzania tillgängliga.
Dokument som Aftenposten tagit del av visar att det i stort sett enbart rör sig om konton kopplade till brevlådeföretag som har målvakter som ägare. I Singapore, Tyskland och Storbritannien finns dock konton som är kopplade till Frank Ricketts, tidigare chef för det norska pyramidföretaget Unaico.
Onelife Network, som bolaget heter mer precist, har sitt säte i Belize. Sammankopplat med detta är holdingbolaget RISG Limited som via de olika ländernas bolagsregister kan spåras till Ruja Ignatova. 2015 fördes dock ägandet över från Ignatov till vad som ser ut som målvakter i Panama, enligt de dokument som Aftenposten kommit över.
Att Ruja Ignatova har pengar råder det ingen tvekan om. Enligt den bulgariska finanstidningen Kapital ska företag kopplade till henne bara under de senaste två åren ha köpt egendom i hemlandet Bulgarien för över 160 miljoner kronor. Bland de köp som tidningen lyfter fram finns en tidigare försvarsfastighet på Bulgariens solkust värd 23 miljoner kronor. I huvudstaden Sofia ska Ruja Ignatova ha köpt en stor byggnad alldeles intill parlamentet, värt runt 45 miljoner kronor.
Parallellt med att Ignatova förvärvar egendom fortsätter värdet på Onecoin att rusa. Med den växelkurs som Onelife själva uppger – 7:85 euro per Onecoin – innebär det att nätvalutans totala värde är 1,5 gånger så högt som Apple, världens högst värderade börsföretag.
Ledningen förväntar sig att valutakursen kommer fortsätta i samma riktning, uppåt. I oktober 2016, under ett evenemang i Bangkok, spekulerar Ruja Ignatova i ett framtida värde på 25 euro per Onecoin.
I kongresshallen utanför Stockholm har det blivit dags för hyllningar. Publiken och konferenciern applåderar de personer som har värvat särskilt många nya medlemmar. Samma personer får också ta plats på scenen. De här personerna kallas för safirer, rubiner, smaragder och diamanter. Belöningar delas ut i form av jacknålar, datorer, resor, virtuella mynt och Rolex-klockor i guld.
En ”diamant”, en före detta snickare från Lund, berättar från scenen om sina bästa tips för hur man får vänner och släktingar att haka på Onecoin.
– Regel nummer ett: Försök aldrig vara expert. Det är alldeles för många som ringer en vän och säger att ”Hej, jag har hittat det nya Bitcoin, människor blir miljonärer och nu kan vi också bli det. Det kostar bara 55 000 kronor.” Men kom ihåg, dina vänner och din familj kommer aldrig att tro på dig.
Problemet, förklarar 24-åringen, är att dina vänner och din familj vet om att du är oinsatt, att du inte har någon som helst aning om vare sig Bitcoin eller andra nätvalutor. Tipset är istället att låta en annan Onecoin-medlem agera expert.
Projektorduken bakom honom visar en triangel föreställande tre personer. Du själv är överst. En ”expert” som tjänat pengar på nätvalutor utgör ena benet, det andra är den person som du kommer att värva. Den tidigare snickaren tipsar om att man bör förklara för sin vän att ”experten” vanligtvis är väldigt upptagen, men nu gått med på att avsätta 5–10 minuter av sin dyrbara tid – allt tack vare att du själv känner honom eller henne.
– Därför är det också viktigt att du förklarar att du framstår i mycket dålig dager gentemot ”experten” om han eller hon inte dyker upp till mötet.
Det här är uttalanden som mannen senare inte vill kommentera för Aftenposten.
När Ignatoa och Greenwood startade Onecoin anlitade de Nigel Allan, som har över 30 års erfarenhet av nätverksförsäljning och då främst kosmetika. Men strax före jul 2014, bara fyra månader efter att han anställts som toppchef, fick han sparken.
Enligt Ruja Ignatova berodde det, enligt ett meddelande till medlemmarna, på att Nigel Allan ”tappade mitt förtroende och visade sig vara illojal.”
Vare sig Ruja Ignatova eller Nigel Allan säger sig ha något otalt med varandra idag. Men Nigel Allan ångrar bittert att han accepterade jobbet att leda Onecoin.
– De flesta i Onecoin har inte ställt de rätta frågorna ännu. Hade de gjort det så hade de omedelbart fått veta att det inte finns några verkliga mynt, säger Nigel Allan till Aftenposten.
Tror du att många medlemmar egentligen har tänkt tanken?
– Jag är säker på att de flesta inser det, men de vill inte stoppa pengatåget. Och om de säger det till någon så fryses deras konton.
Nigel Allan, som nu arbetar med en annan nätvaluta, tror att Onecoin närmar sig sitt slut. Det är ”troligen den största svindeln i världen just nu”. Men han lägger också till:
– Jag har förutspått deras undergång i 1,5 år. Men de lyckas hålla på.
Samtidigt som de många bankbytena 2015 började myndigheter runt om i världen att intressera sig för Onelife och Onecoin. Centralbanken i Ungern skickade exempelvis den 10 juni 2015 ut en varning för nätvalutor och nämnde specifikt att Onecoin är att betrakta som ett pyramidspel.
Fyra månader senare följde den bulgariska finansinspektionen efter och varnade för den höga risk som är kopplad till Onecoin. I november 2015 startar så också den finska polismyndigheten en brottsutredning beträffande Onecoin och varnar för vad som anses vara högst orimliga löften om vinst. I januari 2016 polisanmäler också svenska Lotteriinspektionen Onecoin för misstänkt brott mot lotterilagen och kallar allt för ett ”kedjebrevsspel.”
”Konceptet för Onecoin bygger på att rekrytera nya deltagare för att öka deltagarnas vinster”, skriver man. Bara några månader senare meddelar Lettlands finansinspektion att man anser att Onecoin har ett pyramidliknande system, liknande tongångar hörs från Italien. Under hösten meddelar polisen i London att de undersöker Onecoin och att den brittiska finansinspektionen är involverat.
Det har ännu inte, enligt vad Aftenposten känner till, gjorts några gripanden eller bevisats några brott kopplade till Onelife och Onecoin. Polisiära utredningar pågår fortfarande i bland annat Finland och Norge.
https://www.svd.se/56-000-svenskar-ombord-pa-doktor-rujas-pengatag
Över 450 personer har samlats i små grupper. Vi befinner oss på Scandic Infra City – ett av Nordens största konferenshotell, beläget i Upplands Väsby utanför Stockholm. Den här lördagen, den 12 november 2016, är det ”Super Saturday” för vad som företagsledningen själva kallar världshistoriens snabbast växande nätverk: Onelife. Men det är vare sig tupperware, schampo eller internetspel som säljs.
Den här gången handlar det om pengar.
Deltagarna har alla satsat på Onelife och dess virtuella valuta Onecoin. Fysiska kontanter byts ut mot krypterade ”coins”, mynt.
På plats finns svenskar, finländare, danskar, norrmän, östeuropéer och en och annan tysk för att lära sig hur de enklast kan övertyga fler att hoppa på det tåg som Onecoin utgör. Deltagarna kramas, skrattar och tar bilder samtidigt som de formar bokstaven ”O” med hjälp av tummen och pekfingret. Det talas om smaragder, safirer och ”tokens”, polletter. Men mest av allt talas det om Onecoin.
Enligt Onelife samlar företaget 2,9 miljoner människor i över 200 länder. Över 1 miljon av dem finns i Kina. Sett till de länder som har flest medlemmar kvalar Sverige in på en åttonde plats med 56 583 personer, enligt uppgifterna som publicerades på bolagets Facebook-sida den 6 februari.
För tillfället existerar bara mynten i digital form, det vill säga på datorskärmar, och möjligheterna att använda Onecoin som betalmedel är mycket begränsade. Men för ledningen är målet tydligt. Onecoin ska bli världens största nätvaluta 2018. Då ska det även gå att använda Onecoin som vilket betalmedel som helst, alternativt kan de som varit med under en längre tid sälja sina mynt med skyhöga vinster. Målsättningen är samtidigt att Onelife tack vare framgångarna ska kunna lyfta flera miljarder människor ur fattigdom.
Under det senaste året har norska och utländska ledare bakom Onecoin rest runt i såväl Sverige som Norge för att hålla flertalet värvningsmöten. Bland platserna som besökts finns Trondheim, Tromsö och Göteborg. Lördagen den 18 februari 2017 håller Onelife ett event i Gävle. Under samma månad hålls arrangemang i bland annat London, Bukarest, Berlin, Moskva och Ulan Bator.
Aftenposten, som ingår i samma koncern som SvD, står bakom det här granskande reportaget. Tidningen har talat med omkring 20 personer som har kopplingar till Onecoin. En av dem är en 40-årig man från Oslo som tidigt investerade i nätvalutan.
– Det var en lokalbo som berättade om den för mig. Senare hörde jag också hur det snackades om den i köpcentrumet, berättar mannen som vill vara anonym på grund av den hätska stämning som han anser finns runt bolaget just nu.
Själv berättar han för Aftenposten att han var skeptiskt inställd till Onecoin.
– Lokalbon berättade att det här var något som jag helt enkelt inte hade råd att missa. Men avkastningen som han nämnde var bortom allt förnuft.
Aftenposten har tagit del av det marknadsföringsmaterial som används vid rekryteringen.
Ett kalkylark som cirkulerat i Oslo visar på en förväntad avkastning på närmare 18 000 procent inom loppet av ett och ett halvt år. För att ta ett exempel: En insats på cirka 330 000 norska kronor skulle därmed ha växt till 62 miljoner kronor före sommaren 2018, då planen är att valutan ska bli tillgänglig för alla.
Personen som står bakom kalkylarket säger dock till tidningen att det råder osäkerhet kring prognoserna och hänvisar till att de baseras på uttalanden från Onecoin-grundarna. Liknande kalkyler, med samma förbehåll och liknande vinstprognoser, finns publicerade på norska Onecoin-sidor.
Sedan Bitcoins intåg 2009 har så kallade nätvalutor dykt upp över hela världen och idag finns det omkring 700 stycken. Bitcoin, den absolut mest kända nätvalutan, är en framgångssaga som säljer.
Medan fysiska sedlar och mynt utgör en allt mindre andel av de pengar som vi använder ser många – allt ifrån den svenska Riksbanken och norska centralbanken till inflytelserika tänkare som Richard Branson och Bill Gates – sig om efter digitala alternativ.
Nästa ekonomiska och tekniska revolution är nära, förkunnar Onelife-ledningen. Och det är deras nätvaluta som ska leda skiftet.
Tidpunkten för Onecoin får ses som perfekt. Efter finanskrisen har lönerna och räntorna hållits nere. Samtidigt har valutasvängningarna varit stora. Många människor är i behov av en andra inkomst, andra ser sig om efter ett lukrativare alternativ än sparkontot eller att bli kvitt sina skulder. Förtroendet för slösaktiga regeringar och den elit som styr centralbankens sedelpressar har urholkats och ifrågasätts av medelklassen i land efter land.
– Med Onecoin skulle man få samma möjligheter som man hade när Bitcoin startade, det var så man lade upp det. Och så argumenterade man att elektroniska pengar är framtiden, berättar mannen från Oslo.
Han tillägger:
– Jag håller med om att det är framtiden. Men det här är inte en digital valuta.
Kronofogden beslagtar lyxklocka på konferens
På Scandichotellet utanför Stockholm har män och kvinnor i alla åldrar betalat drygt 200 kronor vardera för att delta i arrangemanget. Men de är inte här för att bli övertygade om Onecoins förträfflighet. De flesta är redan involverade sedan en lång tid tillbaka.Flera av dem har också hunnit bli rika. Minst 25 personer har berättat för branschsajten businessforhome.org om hur de tjänat över 1 miljon kronor i månaden på sina investeringar. Just miljonintäkterna är något som gärna lyfts fram i sociala medier. Där visas en livsstil med dyra bilar, glänsande kostymer, bubblande champagne och lyxiga privatflygplan.
Ett reporterteam från TV4 dyker upp på konferenshotellet för att intervjua en svensk Onecoin-ledare. Men när han frågas ut om sina skatteskulder på 11 miljoner försvinner han snabbt därifrån. (Se TV4:s reportage)
Även Kronofogden, som har jagat mannen såväl i Sverige som utomlands under flera år, har tagit sig till hotellet. De hinner gå till konfrontation. Enligt Kronfogdens rapport bär mannen vid tillfället en Hublot Big Bang-klocka värd cirka 80 000 kronor. Mannen hävdar att den är en väns. Men då han vare sig kan uppge namn eller kontaktuppgifter till vännen beslagtar Kronofogden armbandsuret.
Klockan närmar sig 12.00 när mötesdeltagarna samlas i hotellets största konferenssal. Aftenpostens reporter är på plats anonymt, allt i förhoppningen om att på så vis bäst kunna skildra hur nätverket arbetar. Tidningens utsände vinkas in utan frågor eller krav på id-handlingar. Journalisterna från TV4 däremot, som håller en kamera i handen, släpps inte in med motiveringen att det är ”ett privat arrangemang”.
Den 573 kvadratmeter stora kongresshallen är så gott som proppfull. Plötsligt dånar dramatisk musik ut från högtalarna. Videoklipp från tidigare konferenser fladdrar förbi. Och från högtalarna hörs hur Ruja Ignatovas röst jobbar sig upp mot ett crescendo. Hon talar om termer som ”block chain”, nätvalutor och Onecoins otroliga framgångssaga.
Ruja Ignatova är central i den här berättelsen. Det var hon som var med och startade bolaget bakom Onecoin sommaren 2014. Hon kallar sig själv Doktor Ruja eller Crypto Queen, uppger att hon har en examen i ekonomi och juridik vid universiteten Konstantz, Tyskland, och Oxford, England, samt arbetslivserfarenhet från konsultfirman McKinsey i Bulgarien. 2014 blev hon utsedd till Bulgariens ”Business Woman of the Year”, en utmärkelse som ofta lyfts fram av Onelife.
2014 var inte första gången som Ruja Ignatova gav sig i kast med nätvalutor. Innan Onelifes födelse agerar ”Dr Ruja” frontfigur för en annan nätvaluta, Bigcoin. Där träffar hon svensken Sebastian Greenwood som tidigare arbetat på det norska pyramidföretaget Unaico.
Efter att Sebstian Greenwood och Ruja Ignatova hoppar av Bigcoin för att istället satsa på Onecoin reser de genom Östasien för att bygga upp nätverk efter nätverk.
I videointervjuer och presentationsmaterial framgår hur ledarna bakom Onelife betonar att företaget inte är att betrakta som ett pyramidspel. En av anledningarna är de många internetkurser i finans och nätvalutor som medlemmarna betalar för, allt paketerat under produktnamnet One Academy. Detta, anser ledningen, är en verklig produkt som är värd det pris det kostar.
Aftenposten har gjort stickprover på de sju kurser som ingår i utbildningspaketet från One Academy. Och genom enkla sökningar på internet kan Aftenposten visa att åtminstone fem kapitel helt eller till stora delar har kopierats från läroböcker som omfattas av upphovsrätt, eller fritt från tillgängliga webbsidor. Allt utan källhänvisning.
På frågan om innehållet i kurserna har kopierats från annat material, svarar Onelifes presstjänst så här:
Den 7 november 2014, under marknadsföringsturnén, arrangeras ett säljmöte för Onecoin på ett hotell i Kuching, Malaysia. Mötet filmas och publiceras på Youtube.
– Nätvalutor har en mycket speciell egenskap. I början, när du startar, så måste du göra ett åtagande. Vad du säger är: ”Det här är så många mynt som vi kommer att skapa. Varken mer, varken mindre. This is it”, säger Ruja Ignatova under presentationen och tillägger att det från början ska finnas 2,1 miljarder mynt.
– När vi har startat kan inte jag trycka upp mer pengar även om jag tycker att ”Wow, det här nätverket växer riktigt snabbt, så låt oss göra 5 miljarder istället. Omöjligt.”
Ruja Ignatova gör en jämförelse med guld.
– Vi har en begränsad mängd guld i världen. Vi kan inte skapa mer än det som finns. Så är det med nätvalutor också.
– Onelife har fått de exklusiva rättigheterna att distribuera utbildningen One Academy. Gratisprogram finns också tillgängliga.
Men redan ett och ett halvt år senare är det tomt i ladorna. Den här gången, i juni 2016, står Ruja Ignatova på en scen i London. Även detta möte filmas och finns upplagt på Youtube.
Utan fler mynt kan inte existerande medlemmar värva nya medlemmar.
– Vi har inga fler mynt. Så vad kan vi göra? Vi kan antingen välja att inte släppa in fler medlemmar och fokusera på de mynt som vi har. Men alla ni har arbetat så hårt för att skapa en bedrift, säger Ruja Ignatova och fliker in att det finns en möjlighet.
– Och det är att öka antalet mynt.
Det ”omöjliga” blev möjligt sommaren 2016. Ignatova kan skapa mer guld.
På en stor skärm står det att läsa att det här är en engångsföreteelse. Och Ruja Ignatova berättar att antalet tillgängliga mynt ska öka från hela 2,1 miljarder stycken till 120 miljarder. Och inte nog med det.
– Vi vill fördubbla antalet mynt som du har på ditt konto, ropar Ruja Ignatova från scenen.
Jublet vet inga gränser.
Trots att antalet Onecoins ökar kraftigt försämras inte valutakursen som Onelife själva uppger på sin webbsida under de efterföljande månaderna. Snarare tvärtom. Kursen fortsätter att stiga. Medlemmarna blir, enligt kurserna som visas på datorskärmen, bara rikare och rikare.
Men i flera Onecoin-läger runt om i världen har oron börjat sprida sig.
Medlemmar beklagar sig på företagets Facebook-sidor. De är kritiska till de begränsade möjligheterna att göra uttag och de långa väntetider som uppstår när de vill omsätta dina Onecoins i reda pengar. Något som företaget bemöter med att de vill undvika för stora kursrörelser och att man vid ett och samma tillfälle har för få köpare.
Bankkontokarusellen
Många reagerar också över på vilket sätt man ska betala in pengar för att få sina Onecoins. Under 2015 och 2016 byter Onelife upprepade gånger bank. De första månaderna ska kunderna göra sina betalningar till ett bulgariskt konto. Senare dyker det upp konton som är hemmahörande i Dubai. Och före jul 2015 har företaget nya bankkonton i Georgien, Tyskland och Singapore. Samtidigt som nya konton tillkommer försvinner andra.Från och med våren 2016 sker bankbytena allt oftare. En vecka ska pengarna föras in på ett bankkonto i Italien, nästa i Hongkong. I början av november 2016 finns enbart konton i Cypern och Tanzania tillgängliga.
Dokument som Aftenposten tagit del av visar att det i stort sett enbart rör sig om konton kopplade till brevlådeföretag som har målvakter som ägare. I Singapore, Tyskland och Storbritannien finns dock konton som är kopplade till Frank Ricketts, tidigare chef för det norska pyramidföretaget Unaico.
Onelife Network, som bolaget heter mer precist, har sitt säte i Belize. Sammankopplat med detta är holdingbolaget RISG Limited som via de olika ländernas bolagsregister kan spåras till Ruja Ignatova. 2015 fördes dock ägandet över från Ignatov till vad som ser ut som målvakter i Panama, enligt de dokument som Aftenposten kommit över.
Att Ruja Ignatova har pengar råder det ingen tvekan om. Enligt den bulgariska finanstidningen Kapital ska företag kopplade till henne bara under de senaste två åren ha köpt egendom i hemlandet Bulgarien för över 160 miljoner kronor. Bland de köp som tidningen lyfter fram finns en tidigare försvarsfastighet på Bulgariens solkust värd 23 miljoner kronor. I huvudstaden Sofia ska Ruja Ignatova ha köpt en stor byggnad alldeles intill parlamentet, värt runt 45 miljoner kronor.
Parallellt med att Ignatova förvärvar egendom fortsätter värdet på Onecoin att rusa. Med den växelkurs som Onelife själva uppger – 7:85 euro per Onecoin – innebär det att nätvalutans totala värde är 1,5 gånger så högt som Apple, världens högst värderade börsföretag.
Ledningen förväntar sig att valutakursen kommer fortsätta i samma riktning, uppåt. I oktober 2016, under ett evenemang i Bangkok, spekulerar Ruja Ignatova i ett framtida värde på 25 euro per Onecoin.
I kongresshallen utanför Stockholm har det blivit dags för hyllningar. Publiken och konferenciern applåderar de personer som har värvat särskilt många nya medlemmar. Samma personer får också ta plats på scenen. De här personerna kallas för safirer, rubiner, smaragder och diamanter. Belöningar delas ut i form av jacknålar, datorer, resor, virtuella mynt och Rolex-klockor i guld.
En ”diamant”, en före detta snickare från Lund, berättar från scenen om sina bästa tips för hur man får vänner och släktingar att haka på Onecoin.
– Regel nummer ett: Försök aldrig vara expert. Det är alldeles för många som ringer en vän och säger att ”Hej, jag har hittat det nya Bitcoin, människor blir miljonärer och nu kan vi också bli det. Det kostar bara 55 000 kronor.” Men kom ihåg, dina vänner och din familj kommer aldrig att tro på dig.
Problemet, förklarar 24-åringen, är att dina vänner och din familj vet om att du är oinsatt, att du inte har någon som helst aning om vare sig Bitcoin eller andra nätvalutor. Tipset är istället att låta en annan Onecoin-medlem agera expert.
Projektorduken bakom honom visar en triangel föreställande tre personer. Du själv är överst. En ”expert” som tjänat pengar på nätvalutor utgör ena benet, det andra är den person som du kommer att värva. Den tidigare snickaren tipsar om att man bör förklara för sin vän att ”experten” vanligtvis är väldigt upptagen, men nu gått med på att avsätta 5–10 minuter av sin dyrbara tid – allt tack vare att du själv känner honom eller henne.
– Därför är det också viktigt att du förklarar att du framstår i mycket dålig dager gentemot ”experten” om han eller hon inte dyker upp till mötet.
Det här är uttalanden som mannen senare inte vill kommentera för Aftenposten.
När Ignatoa och Greenwood startade Onecoin anlitade de Nigel Allan, som har över 30 års erfarenhet av nätverksförsäljning och då främst kosmetika. Men strax före jul 2014, bara fyra månader efter att han anställts som toppchef, fick han sparken.
Enligt Ruja Ignatova berodde det, enligt ett meddelande till medlemmarna, på att Nigel Allan ”tappade mitt förtroende och visade sig vara illojal.”
Vare sig Ruja Ignatova eller Nigel Allan säger sig ha något otalt med varandra idag. Men Nigel Allan ångrar bittert att han accepterade jobbet att leda Onecoin.
– De flesta i Onecoin har inte ställt de rätta frågorna ännu. Hade de gjort det så hade de omedelbart fått veta att det inte finns några verkliga mynt, säger Nigel Allan till Aftenposten.
Tror du att många medlemmar egentligen har tänkt tanken?
– Jag är säker på att de flesta inser det, men de vill inte stoppa pengatåget. Och om de säger det till någon så fryses deras konton.
Nigel Allan, som nu arbetar med en annan nätvaluta, tror att Onecoin närmar sig sitt slut. Det är ”troligen den största svindeln i världen just nu”. Men han lägger också till:
– Jag har förutspått deras undergång i 1,5 år. Men de lyckas hålla på.
Brottsmisstankarna
Den 23 november 2016, elva dagar efter tillställningen i Stockholm, tar allt en plötslig vändning. Nu går det enbart att göra inbetalningar till en ”officiell distributör”. Till sina medlemmar skriver företaget att det handlar om att man nu tar ”nästa steg i vår utveckling”. Onelife uppger också att företaget nu ska ”komma närmare sina medlemmar”.Samtidigt som de många bankbytena 2015 började myndigheter runt om i världen att intressera sig för Onelife och Onecoin. Centralbanken i Ungern skickade exempelvis den 10 juni 2015 ut en varning för nätvalutor och nämnde specifikt att Onecoin är att betrakta som ett pyramidspel.
Fyra månader senare följde den bulgariska finansinspektionen efter och varnade för den höga risk som är kopplad till Onecoin. I november 2015 startar så också den finska polismyndigheten en brottsutredning beträffande Onecoin och varnar för vad som anses vara högst orimliga löften om vinst. I januari 2016 polisanmäler också svenska Lotteriinspektionen Onecoin för misstänkt brott mot lotterilagen och kallar allt för ett ”kedjebrevsspel.”
”Konceptet för Onecoin bygger på att rekrytera nya deltagare för att öka deltagarnas vinster”, skriver man. Bara några månader senare meddelar Lettlands finansinspektion att man anser att Onecoin har ett pyramidliknande system, liknande tongångar hörs från Italien. Under hösten meddelar polisen i London att de undersöker Onecoin och att den brittiska finansinspektionen är involverat.
Det har ännu inte, enligt vad Aftenposten känner till, gjorts några gripanden eller bevisats några brott kopplade till Onelife och Onecoin. Polisiära utredningar pågår fortfarande i bland annat Finland och Norge.
https://www.svd.se/56-000-svenskar-ombord-pa-doktor-rujas-pengatag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar