Norrköping Hells
Angels tidigare president i Norrköping har fortfarande ett bolag i
Tallinn, på samma adress som han för ett år sedan hade ett annat
brevlådeföretag. Se grafik över upplägget.
För ett år sedan avslöjade NT och Corren att Peter Holfve, fullvärdig medlem och tidigare president i Hells Angels
i Norrköping, hade utvandrat till okänt land och bildat bolag i Estland.
Ett år senare har han fortfarande – enligt registren Äriregstri och E-krediidiinfo – åtminstone ett estniskt bolag, MC Bygg AB OÜ, som bildades den 2 oktober 2014.
Bolaget finns på samma adress, Väike-Karja 6-3, som de två bolag med HA-anknytning som NT ifjol letade efter där, men inte hittade ett spår av. På adressen fanns ingen som helst verksamhet, utan det var brevlådeföretag som bara finns på pappret.
– Jag vet inte vad han använder just det här bolaget till. Men vad man kan se ibland är att andra svenska företag använder osanna fakturor som kommer från den här sortens bolag, säger Pia Bergman, nationell samordnare för kontroll av grov ekonomisk brottslighet.
Ett sätt för det svenska bolaget att frigöra svarta pengar.
– Med osanna fakturor menar jag att de låtsas köpa bemanningen från till exempel ett företag i Estland, men hela fakturan är fejk. Istället är det ett sätt att frigöra pengar och betala den egna svarta arbetskraften. Det är inget ovanligt upplägg.
För besväret får det estniska bolaget en slant.
För ett år sedan hade Skatteverket upptäckt ett nytt fenomen, med estniska bolagsbildare som med aggressiv marknadsföring lockade personer som hade problem med de svenska myndigheterna, hade näringsförbud eller flera konkurser bakom sig.
Bolagsbildarna är fortfarande aktiva, men i dag vet Skatteverket mer om vad som ligger bakom dem.
– Det har hänt lite sedan dess. Vi har inlett utredningar på ett 25-tal olika personer och företag som har knytning till Estland och som tidigare föll utanför vår radar, men det tar tid eftersom man ska utbyta information mellan länder, säger Pia Bergman.
Kan utredningarna leda till åtal för bokföringsbrott eller skattebrott?
– Det blir nog en påse blandat, bland annat grova skattebrott.
En överenskommelse mellan svenska och estniska skattemyndigheter, som träffats under året, om regelbundet informationsutbyte har gjort att Skatteverket numera slipper leta med lupp efter de verksamheter som startas i Estland, men är verksamma i Sverige.
I juni gick Skatteverket ut med ett pressmeddelande och berättade om att man tog hjälp av skattemyndigheten i Estland mot ekonomisk brottslighet. Det gav eko.
– Direkt efter sommaren syntes en förändring i penningströmmarna, som tidigare gick mot Estland. Nu gick de lite mer söderut. Först mot Lettland och senare mot Litauen, säger Pia Bergman, som leder ett nätverk som arbetar med penningtvättfrågor där många banker och finansinstitut finns med.
– Vi diskuterar vad vi ser för penningströmmar som kan vara riskfyllda. Vi tittar på trender och tendenser, inte på företag eller personer.
Penningströmmarna mot Lettland och Litauen ledde till att Skatteverket försökte få till ett informationsutbyte med deras skattemyndigheter också.
Med Lettland fungerar det redan och ett liknande avtal är på gång med Litauen.
– Om penningströmmarna tar nya vägar gör vi det också.
I somras visade Skatteverkets provkörning av 600 personer som bor i Sverige men finns i det estniska bolagsregistret att hälften hade varit föremål för utredningar rörande ekonomiska oegentligheter i Sverige.
– Vi tror att det fortfarande är någorlunda lika, men när vi ökar kontrollerna trycker vi de oseriösa företagen mot nya länder.
Men kommer ni åt personer som är utvandrade eller överförda till obefintlighetsregistret?
– Ja, vi ska ju kontrollera att folk är folkbokförda på rätt ställe och jag vet att folkbokföringen har ett särskilt fokus på att undersöka vilka som finns i obefintlighetsregistret och var de finns egentligen. De försöker göra bosättningsutredningar, men de är ofta svåra att göra.
För att motverka skatteflykt arbetar Skatteverket tillsammans många stora branschaktörer* för att införa en rapporteringsskyldighet för dem som anlitar utländska bolag.
– Förekomsten av en svart sektor är besvärande och leder till snedvriden konkurrens, exploatering av arbetskraft och till att farliga arbetsmiljöförhållanden uppstår. Det innebär också att trygga vita jobb inte erbjuds i den utsträckning de skulle kunna, säger Pia Bergman.
Det vill de ändra på.
– Vi anser att arbetsgivaravgiften måste redovisas på individnivå och så anser vi att skatteverket måste få komma ut och göra oannonserade kontroller av vilka som finns på arbetsplatsen.
Fotnot 1: Vi har sökt Peter Holfve för en kommentar. Han meddelar via sin advokat, Mikael Abrahamsson, att han inte vill svara på några frågor.
Fotnot 2: I samarbetet för schysta konkurrensvillkor deltar förutom Skatteverket LO, Svenska Transportarbetareförbundet, Fastighetsanställdas förbund, Kommunal, Sveriges byggindustrier, Sveriges åkeriföretag, FLA – den gröna näringen, Svenska Taxiförbundet, Sveriges tvätteriförbund och Almega.
http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/ha-ledare-fortsatter-driva-foretag-fran-estland-10763404.aspx
i Norrköping, hade utvandrat till okänt land och bildat bolag i Estland.
Ett år senare har han fortfarande – enligt registren Äriregstri och E-krediidiinfo – åtminstone ett estniskt bolag, MC Bygg AB OÜ, som bildades den 2 oktober 2014.
Bolaget finns på samma adress, Väike-Karja 6-3, som de två bolag med HA-anknytning som NT ifjol letade efter där, men inte hittade ett spår av. På adressen fanns ingen som helst verksamhet, utan det var brevlådeföretag som bara finns på pappret.
– Jag vet inte vad han använder just det här bolaget till. Men vad man kan se ibland är att andra svenska företag använder osanna fakturor som kommer från den här sortens bolag, säger Pia Bergman, nationell samordnare för kontroll av grov ekonomisk brottslighet.
Ett sätt för det svenska bolaget att frigöra svarta pengar.
– Med osanna fakturor menar jag att de låtsas köpa bemanningen från till exempel ett företag i Estland, men hela fakturan är fejk. Istället är det ett sätt att frigöra pengar och betala den egna svarta arbetskraften. Det är inget ovanligt upplägg.
För besväret får det estniska bolaget en slant.
För ett år sedan hade Skatteverket upptäckt ett nytt fenomen, med estniska bolagsbildare som med aggressiv marknadsföring lockade personer som hade problem med de svenska myndigheterna, hade näringsförbud eller flera konkurser bakom sig.
Bolagsbildarna är fortfarande aktiva, men i dag vet Skatteverket mer om vad som ligger bakom dem.
– Det har hänt lite sedan dess. Vi har inlett utredningar på ett 25-tal olika personer och företag som har knytning till Estland och som tidigare föll utanför vår radar, men det tar tid eftersom man ska utbyta information mellan länder, säger Pia Bergman.
Kan utredningarna leda till åtal för bokföringsbrott eller skattebrott?
– Det blir nog en påse blandat, bland annat grova skattebrott.
En överenskommelse mellan svenska och estniska skattemyndigheter, som träffats under året, om regelbundet informationsutbyte har gjort att Skatteverket numera slipper leta med lupp efter de verksamheter som startas i Estland, men är verksamma i Sverige.
I juni gick Skatteverket ut med ett pressmeddelande och berättade om att man tog hjälp av skattemyndigheten i Estland mot ekonomisk brottslighet. Det gav eko.
– Direkt efter sommaren syntes en förändring i penningströmmarna, som tidigare gick mot Estland. Nu gick de lite mer söderut. Först mot Lettland och senare mot Litauen, säger Pia Bergman, som leder ett nätverk som arbetar med penningtvättfrågor där många banker och finansinstitut finns med.
– Vi diskuterar vad vi ser för penningströmmar som kan vara riskfyllda. Vi tittar på trender och tendenser, inte på företag eller personer.
Penningströmmarna mot Lettland och Litauen ledde till att Skatteverket försökte få till ett informationsutbyte med deras skattemyndigheter också.
Med Lettland fungerar det redan och ett liknande avtal är på gång med Litauen.
– Om penningströmmarna tar nya vägar gör vi det också.
I somras visade Skatteverkets provkörning av 600 personer som bor i Sverige men finns i det estniska bolagsregistret att hälften hade varit föremål för utredningar rörande ekonomiska oegentligheter i Sverige.
– Vi tror att det fortfarande är någorlunda lika, men när vi ökar kontrollerna trycker vi de oseriösa företagen mot nya länder.
Men kommer ni åt personer som är utvandrade eller överförda till obefintlighetsregistret?
– Ja, vi ska ju kontrollera att folk är folkbokförda på rätt ställe och jag vet att folkbokföringen har ett särskilt fokus på att undersöka vilka som finns i obefintlighetsregistret och var de finns egentligen. De försöker göra bosättningsutredningar, men de är ofta svåra att göra.
För att motverka skatteflykt arbetar Skatteverket tillsammans många stora branschaktörer* för att införa en rapporteringsskyldighet för dem som anlitar utländska bolag.
– Förekomsten av en svart sektor är besvärande och leder till snedvriden konkurrens, exploatering av arbetskraft och till att farliga arbetsmiljöförhållanden uppstår. Det innebär också att trygga vita jobb inte erbjuds i den utsträckning de skulle kunna, säger Pia Bergman.
Det vill de ändra på.
– Vi anser att arbetsgivaravgiften måste redovisas på individnivå och så anser vi att skatteverket måste få komma ut och göra oannonserade kontroller av vilka som finns på arbetsplatsen.
Fotnot 1: Vi har sökt Peter Holfve för en kommentar. Han meddelar via sin advokat, Mikael Abrahamsson, att han inte vill svara på några frågor.
Fotnot 2: I samarbetet för schysta konkurrensvillkor deltar förutom Skatteverket LO, Svenska Transportarbetareförbundet, Fastighetsanställdas förbund, Kommunal, Sveriges byggindustrier, Sveriges åkeriföretag, FLA – den gröna näringen, Svenska Taxiförbundet, Sveriges tvätteriförbund och Almega.
http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/ha-ledare-fortsatter-driva-foretag-fran-estland-10763404.aspx
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar