Nättidningen Payback fungerar inte såsom ett ombud för någon enskild klubb. Jag väljer helt och hållet själv ut händelser av övergripande natur och av principiellt intresse rörande bikerkulturen, kommenterar dessa och sätter in dem i en större kontext och ett bredare sammanhang. I nämnda fall har jag inte haft någon som helst kontakt med klubben och det fotot som jag publicerade på tjallaren kom inte heller från klubben. I övrigt har Nättidningen Payback både på nättidningsportalen såväl som i den tidigare drivna bloggen försvarat 100-tals svenska bikerklubbar i olika ärenden.
Jag har också varit behjälplig såsom ombud för olika klubbar och enskilda mc-klubbsmedlemmar i ärenden till PO, JO och JK dock har det inte i något fall berört de medialt intressantaste klubbarna. Således, konstaterar vi att GP:s uppgifter är en både medveten och direkt lögn då jag vare sig agerat som ombud i nämnda fall och heller icke driver nättidningen såsom ett språkrör för eller försvarare av enskilda klubbar. GP borde istället ifrågasätta den eller de uppgiftslämnare som påstår att så är fallet och inte lika enkelt i fortsättningen låta sig bedras utan att först inhämta kontrauppgifter från den anklagade i ärendet, såsom de Etiska reglerna för press och TV faktiskt påbjuder!
En tjallare är av mig personligen, och av många fler äm mig, ansedd som en djupt omoralisk och förkastlig varelse, en low-life individ. Det är min personliga åsikt som inte skall sammanblandas med ett politiskt parti. De citat som anförs i GP är hämtade ur en låttext och därutöver citerade jag också den internationellt kända, svenska författaren Jan Myrdal: ”Alla har vi våra svagheter. Dessa svagheter bör vi förstå; människor bör hjälpa och stödja varandra. Ett fyllo eller en knarkare behöver hjälp. En tjuv, en mördare är en olycklig människa vars namn och foto aldrig borde publiceras. Men en angivare är något annat. En angivare har inget människovärde. En angivare har frivilligt ställt sig utanför varje gemenskap”. Således, finns det fler som i likhet med mig anser att en tjallare är moraliskt förkastlig. Det är min personliga åsikt, som jag för övrigt står fast vid, och inget annat och som jag har full rätt att hävda enligt Sveriges grundlagsskyddade åsikts- och yttrandefrihet.
Jag driver i privat och enskild regi en nättidning. Det är en av mina roller. Jag är också ordförande i ett politiskt parti och skriver debattartiklar i partiets namn. Dessa roller skall inte sammanblandas. Det är två olika saker där jag skriver på olika vis, för olika publik samt med olika syften.
Låt oss dra en jämförelse med Carl Bildt. Styrelsemedlem i Lundins Petroleum som enligt en rapport från European Coalition on Oil in Sudan i sin roll som styrelsemedlem gjort sig skyldig till krigsbrott. Brott som i förlängningen medverkat till fördrivningen av 200 000 människors fördrivning samt 10 000 personers död. Oavsett det riktiga i anklagelsen är det i rollen som sttyrelsemedlem för Lundin Oil Carl Bildt anklagas. Inte såsom utrikesminister. Det finns en skillnad vilket jag också tror de flesta tänkande människor inser samt respekterar.
Vad jag skrivit i artikeln rörande polisen kostnader i samband med razzian bygger på kända uppgifter om polisens kostnader i samband med olika evenemang. De kostnaderna inkluderar likväl inte vare sig spanings- och utredningsarbete, helikopterkostnader, teknikernas arbete, kronofogdens eller Ekobrottsmyndighetens arbete. Det är således åtskilliga miljoner som redan har förbrukats för att häkta ett antal personer.
Fakta: Alla polisiära ingripanden skall grundas på den så kallade behovs o proportionalitetsprincipen. Den skada som drabbar den enskilde skall stå i proportion till behovet att utföra en viss åtgärd. I dessa fall är alltså resultatet av åtgärden avgörande för vilka resurser som får tilldelas. Av de åtgärder som polisen får använda skall det också enligt proportionalitetsprincipen användas det alternativ som ger minst skada för den enskilde.
Om media inte helt okritiskt köpt den upphaussade mediacirkusen kring tillslaget, borde de därav istället ifrågasatt varför inte polisen bara grep eller hämtade in de misstänkta personerna till förhör, med ett minimum av kostnader. Svaret är egentligen väldigt enkelt: Polisen i Sverige har de senaste åren tillförts historiskt stora summor och extra personal till sin kamp mot så kallad organiserad brottslighet. Enstaka lagföringar av enskilda individer är de enda resultat som vittnar om polisens framgångar på området.
Lagföringar som med största sannolikhet hade ägt rum ändå inom ramen för polisens vanliga verksamhet. Enskilda individers brottslighet påvisar ju dock ingen form av organiserad brottslighet varför polisen istället genom spektakulära insatser som de nu sist kallade ”En av de största framgångarna mot organiserad brottslighet som gjorts i Sverige” försöker att genom synliga insatser verifiera sitt arbete. En taktik som kommer att vara framgångsrik bara exakt så länge som media tillåter.
Exakt så länge media inte väljer att syna korten och upptäcker att polisen bara sitter med ett ynka par i treor på hand och försöker ro hem hela potten genom att bluffa.
Historien lär ge mig rätt. Dessa miljoner måste självfallet i förlängningen ställas i relation till resultatet av razzians resultat då det är oerhört mycket pengar som använts i ett enda enskilt fall. Stabsledningen med Barbro Jönsson kommer i slutändan att ha mycket att stå till svars inför. Hela stabsledningens framtid lär bero på de lagföringsresultat de kommer att kunna uppvisa. Hitintills är allt bara ett enda kostsamt mediaspektakel som skattebetalarna till fullo finansierat och som gett som resultat att väldigt många andra brott istället förblivit olösta!
”Utgivaren av nättidningen är också ordförande för Frihetspartiet, som säger sig kandidera i höstens riksdagsval”, skriver GP. Säger sig kandidera? Varför detta svårt misstänkliggörande uttryck om ett politiskt parti? Uppgifter om vilka partier som är registrerade för riksdagsvalet går väldigt enkelt att ta del av på: http://www.val.se/val/val2010/statistik/R/rike/alderkon.html
Där finns samtliga uppgifter om vilka partier som ”säger sig kandidera” till riksdagsvalet. Det framgår med all tydlighet att Frihetspartiet verkligen är registrerat för riksdagsvalet 2010. Information som torde varit enkel att tillgodogöra sig utan att i onödan försöka misstänkliggöra ett parti som kandiderar till riksdagen.
Vidare säger GP att Frihetspartiet förklarar att man är motståndare till satsningar till det som man benämner ”så kallad organiserad brottslighet”. Frihetspartiets text i sammanhanget lyder: ”Polisarbetet måste styras av ett oberoende organ som på forskningsmässiga grunder riktar deras arbete mot de områden där den konkreta brottsligheten finns.
Dagens polis bekämpar, arbetar mot oklara mål och med fokus på en mindre del av brottsligheten. I Frihetspartiets Sverige arbetar den goda polisen mot den stora vardagsbrottsligheten. De arbetar med sexualbrott, våldsbrott, stölder, snatterier och inbrott. De bekämpar framgångsrikt 97 % av brottsligheten. I Frihetspartiets Sverige hjälper den goda polisen människorna att känna trygghet både i och utanför hemmet”.
Texten tagen ur sitt sammanhang, som GP gör, kan ju användas för att påstå närmast vad som helst, vilket ju ofta är fallet med ”journalistik med ett syfte”. Läser man hela texten får man dock en helhetsbild som påvisar just det faktum som Riksrevisionen nyligen fastslog ”att regeringens styrning av Polisen inte varit tillräckligt koncentrerad på kärnuppgiften mängdbrottshantering”. Det är alltså exakt i linje med vad Frihetspartiet vill åstadkomma. Att styra och rikta huvuddelen av polisens arbete mot vardagsbrottsligheten eller som Riksrevisionen kallar samma fenomen – mängdbrottligheten.
Peter Schjerva, Nättidningen Payback
Nättidningen Payback är en webbtidning vars huvudsakliga mål är att verka för att öka förståelsen kring och informera om bikerkulturen, dess olika företeelser och drivkrafter.Nättidningens adress är: http://www.payback.name
Jag är även ordförande för Frihetspartiet med ansvar för partiets officiella skrivelser samt adminstrationen.
Vilket jävla dravel..
SvaraRaderaDet kan man utan tvekan säga.
SvaraRaderaHar bara en sak att framföra till denne Peter som skriver om tjallare som low-lifes.
Visst jag håller med dig i det avseendet, men inte i detta fall - självklart inte. Här handlar det om en person som värnar om sin familjs, sina närståendes och sin egen säkerhet mot en stor organisation. Den enda utvägen som finns är att vända sig till en sida man avskyr, vilken också råkar vara den enda som kan göra något åt saken. Har inget att göra med att tjalla, det handlar om det mest basala av alla mänskliga instingter, överlevnad!
Handen på hjärtat, vad hade du gjort om din familj varit utsatt för något liknande? Stått ensam och blivit nerkapad tillsammans med dina barn? Tror jag knappast, så sluta med hycklerierna.
För inte tror du väl på fullaste allvar att någon tar er på något som helst allvar med de formuleringar ni använder er av?