Kriminella hackerorganisationer har i allt högre grad börjat anta en hirarki och en organisatorisk struktur som är jämförbar med den man finner i före

1. Programmerare – De personer som är ansvariga för skapandet av den skadliga koden där sårbarheter i andra program och system utnyttjas.
2. Distributörer – Personer som handlar och säljer stulen data. Agerar också representanter för varor från andra specialister.
3. Teknikexperter – En grupp som ser till att underhålla den kriminella verksamhetens it-infrastruktur, inklusive administration av servrar och databaser.
4. Hackare – Personer som letar upp och utnyttjar sårbarheter i system och applikationer.
5. Bedragare – Dessa använder sig av social ingenjörskonst och skapar olika varianter på nätfiske och skräppost.
6. Servervärdar – En grupp som upplåter sina servrar och liknande resurser för att rulla ut nya attacker.
7. Kassörer – Erbjuder stulna användarkonton mot en avgift.
8. Pengaåsnor – Utför ekonomiska transaktioner. Reser ibland till USA via student- och arbetsvisa för att öppna konton.
9. Pengatvättare – Arbetar med valuthandel och överföringar i syfte att ”tvätta” pengar.
10. Organisationsledare – Den eller de personer som är duktiga på att leda andra. Saknar ibland egen teknisk kompetens, men bestämmer vilka som får ingå i organisationen och vilka mål verksamheten ska rikta in sig på.
http://sakerhet.idg.se/2.1070/1.305671/sa-ar-cyberkriminella-organiserade